Här ska innovationer växa från gram till ton

– För få innovationer blir företag och nya arbetstillfällen. Det vill Wargön Innovation ändra på! Vi vill få innovationer inom hållbara material att växa från gram till ton, säger Maria Ström, verksamhetsledare på Wargön Innovation. Ett utvecklingsprojekt som började med en nedläggning.

Där Vänern övergår i Göta Älv ligger Vargön. Här startades 1869 ett träsliperi för att förse de snabbt expanderande dagstidningarna med tidningspapper. Träsliperiet utvecklades till ett pappersbruk (Holmens bruk), vilket hade en blomstrande verksamhet ända fram till 2008 då pappersmaskinerna stannade för gott och 340 personer blev av med sina arbeten.

– Endast en mil från bruket ligger Saabs lokaler och samtidigt som Holmens bruk lade ner var det rejäl kris på Saab och en växande arbetslöshet i regionen. Många krafter samlades därför och Holmen, fackliga organisationer och ett antal samhällsföreträdare bildade en framtidsgrupp för nya jobb i Vargön. Vänersborgs kommun, där Vargön ligger, blev en av de viktigaste krafterna i framtidsgruppens arbete, berättar Maria Ström och fortsätter:

– Målet var först att använda brukets lokaler till ny produktion men snart blev man överens om att söka andra vägar.

Framtidsgruppen tog fram ett antal mikroförstudier och ett av spåren var särskilt intressant. I en fördjupad rapport, Skogsindustrin 2.0, pekade man på stora möjligheter att utveckla framtidens nya hållbara material med skogen som råvarukälla. Skogen och hållbara material blev därmed riktmärket för utvecklingsprojektet Wargön Innovation. Projektet bildades av Vänersborgs kommun och drivs på kommunens uppdrag av Innovatum som är ett regionalt utvecklingscentrum med bas i Trollhättan.

Skala upp

Marken på det som idag kallas Wargöns innovations- och industriområde ägs nu av Vänersborgs kommun. Holmen har rivit de tidigare fabriksbyggnaderna och sanerat marken. Bara den vackra gamla byggnad där brukets huvudkontor låg står kvar idag. Kommunen har också köpt ytterligare mark och tagit fram en detaljplan för etablering av nya verksamheter. På området vill nu Wargön Innovation möjliggöra att forskningsprojekt kan vidareutvecklas från labb till pilotanläggning och vidare till kommersiella volymer.

Uppskalningen kan beskrivas i tre steg: idé/innovation, pilotanläggning och industri, där varje steg innebär allt större och större investeringar både i anläggningstillgångar och i arbetstid. Typiska investeringar i anläggningstillgångar för steg 2 kan vara 20–50 miljoner kronor. Steg 3 är en slutlig investering som kan handla om miljardbelopp. Men har innovationen väl klarat av de första två stegen finns det oftast både kompetens och kapital för steg 3.

– Det finns idag alltför många hinder som gör att innovationsidéer stannar på det första steget – i labbet eller i en rapport.  Sverige behöver fler innovationer, men vi behöver framförallt satsa betydligt mer på att ta hand om de innovationer som finns och som inte kommer vidare, säger Maria Ström som ser Wargön Innovation som en framtida länk i den svenska innovationskedjan.

– När jag berättar för andra om vårt projekt får jag ibland frågan hur vi ska klara konkurrensen. Svaret är att vi är övertygade om att samverkan är enda vägen till en stark svensk innovationskedja. I Sverige är vi redan starka inom forskning och utveckling. Däremot saknas i princip länkarna som slutligen kan föra forskningsidéer vidare till marknaden och det är där vi vill medverka till att få en kedja som håller ihop. Vi har ett huvudfokus på skogen som råvara, har ett väldigt bra geografiskt läge med anpassad infrastruktur samt stor kompetens inom skogsindustri. Visst kan det komma att bli konkurrens, men alla har sina egna förutsättningar och ska vi skapa fler jobb från innovationer behövs många initiativ som Wargön Innovation i Sverige, menar Maria Ström.

Ny teknik för återvinning

Det företag som har kommit längst i sin utveckling i samverkan med Wargön Innovation är Re:newcell. Bolaget har utvecklat en helt ny teknologi för återvinning av bomull, vilket innebär att det går att tillverka helt nya textilfibrer av begagnade kläder. Processen är utvecklad av forskare på KTH och vidareutvecklas idag på KTH GreenHouse Labs. Nästa steg är att skala upp processen.

Re:newcell är också en av totalt 14 deltagare i projektet ”Textiles – back to textile” som leds av Wargön Innovation och som fått finansiering av Vinnova.  Syftet med projektet är att utveckla en komplett värdekedja från insamling, sortering och förbehandling av uttjänta textilier till skapandet av nya textilfibrer genom ny teknologi. I värdekedjan ingår också inblandning av jungfrulig fiber från skogsråvara. I ett delprojekt kommer Nudie Jeans och Klättermusen(tillverkare av friluftskläder) att ta fram provkollektioner som exempel på tillämpningar för de nya textilierna.

– Detta projekt är roligt på flera sätt, inte minst att Nudie Jeans och Klättermusen ingår. För dem är hållbarhet väldigt starkt förknippat med deras varumärke. De efterfrågar den slags produkter som vi hoppas ska tas fram med hjälp av Wargön Innovation framöver, säger Maria Ström.

Hållbara material efterfrågas

De hållbara materialen är den röda tråden hos Wargön Innovation och det finns mycket som talar för denna strategi, inte minst inom den textila näringen där efterfrågan på bomull redan idag större än tillgången. Bomullsodlingen har dessutom flera negativa miljöeffekter, då odlingarna kräver oerhörda mängder vatten och bekämpningsmedel. Det finns därför ett stort behov av andra textila material för att tillverka nya kläder och då gärna från förnyelsebara råvaror. De lösningar som ses som mest intressanta är att i använda material från återvunna textiler eller använda ny råvara från exempelvis skogen för att tillverka ny textilfiber Redan idag används skog som råvara för textila fibrer som viskos, lyocell och tencel även om produktionen idag bara motsvarar cirka 7 procent av den globala textilproduktionen på totalt ca 90 miljoner ton. Återvinning av textil är i sin linda och både återvinning och produktion av ny fiber från skogen är viktiga för att utveckla en framtida hållbar global textilproduktion.

– Sverige har här möjlighet att ta täten, för världen behöver nya biobaserade material. Detta i takt med global resursbrist och en allt större efterfrågan på rent vatten– vilket talar mot att använda dricksvatten till bomullsodlingar, säger Maria Ström.

– I Sverige finns skogråvaran. Här finns också en stark forskningstradition inom skog och biomaterial liksom hög kompetens inom branscher som skog, textil och kemi. Det talar för att goda förutsättningarna för en ny industrialisering och vi hoppas att den bland annat ska ske på Wargön, avslutar Maria Ström.

Text: Ann-Sofie Borglund